Hur ett foto kan ta en bit av din själ

08.11.2015 kl. 11:29
Untitled

 

Jag måste säga att det Essena O'Neill berättade om sitt eget liv berörde mig. Alltså hur beroende hon blev av sociala media och likes. Hur hon inte kunde slita sig från skärmen. Hur hon jagade likes och trodde hon skulle bli lycklig, men inte blev det. 

Hon är nu 19 år gammal och har vuxit upp med sociala medier. Hon hade hundratusentals följare på Instagram och levde som på en bricka, fullt upptagen av att forma sitt liv så det skulle generera mera likes och mera sponsorpengar av företagen som betalade för att hon poserade med deras produkter. 

Det är så totalt annat än mitt liv. Jag som var över 30 och magister i bildjournalistik när jag loggade in på Facebook första gången. 

Men jag vet inte om jag kommer till någon slutsats här. Jag tycker 15-åringar kan göra värre saker med sin tid än att pillra med youtube-videon.

Först när det blir fråga om smygreklam, om översexualisering av riktigt unga, och ett beroende av sociala medier är det illa. Men så långt går det inte varje gång.

Och som jag skrev i förra inlägget, hela hur-äkta-är-some-diskussionen känns tjatig. Folk är inte så äkta i verkliga livet heller. 

Men. Tala gärna om hur beroendeframkallande jakten på likes kan bli. Hur man måste skydda sig själv och sitt jag och inte vara för öppen.

De facto tror jag det är mera hälsosamt att ha en viss distans till det en lägger på sociala medier. Inte ge för mycket av sig själv. 

Det tänkte jag på när jag läste om Essen O'Neill. Hur de riktigt unga some-stjärnorna kan tappa bort sig själv. 

Hur ett foto kan ta en bit av din själ.

Hur utsatta de unga som visar upp sig själv på Instagram jämfört med mig som jobbar som journalist.

Jag som känner till pressetiska regler och pressjuridik och kan tala till många utan att behöva lägga min personlighet i blöt.

Kategorier

Senaste kommentarer