Maelstrom

28.01.2013 kl. 20:46


Istället för att göra något förnuftigt som att till exempel sova, googlade jag igår natt fram den otäckaste tv-serien någonsin. Maelstrom av BBC från 1985, som utspelade sig i Norge. Jag minns inte mycket av serien, men kan aldrig glömma en av karaktärerna: en ung kvinna som trodde hon var sin mamma.



Allting utspelade sig på en mörk ö där dottern sprang omkring i vita klänningar i omodern 60-talsstil. Hon imiterade sin döda mor, identifierade sig totalt med modern, lyssnade inte på vad de andra sade. Jag hoppades så på att hon skulle hitta sig själv igen, men istället slutade serien på hemskaste möjliga sätt: självmord. Hon sprang in i ett brinnande hus, in i ett rum med en docksamling, porslinsdockor som såg ut att gråta när elden fick dem att smälta.



Hon såg en syn, sin mor, och skrek efter hjälp men det var försent, taket rasade och hon dog i elden, brann upp tillsammans med alla dockorna.



Jag började tänka på det här med vita klänningar, maktlöshet, kvinnobarnet som inte vill växa upp, dockorna som stirrar stelt. Vilket obehag slutet på Maelstrom väcker, med galningen som de andra låter brinna bort, bränn bara häxan.

Läs förresten Linneas blogg Häxbrygd, hon skriver bra om Eurovisionslåten Marry Me och det har blivit en ordentlig diskussion. Hur viktig är texten i en Eurovisionslåt eller attityderna i en tv-serie? Viktiga tycker jag, hur mycket det än är underhållning och skoj och ironi blir man i längden påverkad av vad man hör och läser.



PS. vet inte om mina stapplande försök att göra giffar på gifsoup uppfyller nyårslöftet bättre bilder, men låt gå.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Kategorier

Senaste kommentarer